Som ett led i Xeedas eget arbete med hållbarhetsfrågor bjöd vi in hållbarhetskonsulten Lena Ander för ge oss en inspirationsföreläsning i syftet att öka förståelsen och kunskapen om hållbarhetsfrågor. Lena är även generalsekreterare för nätverket för hållbart näringsliv, NMC, och har många års erfarenhet med hållbarhetsarbete och kunskapsspridning kring hållbarhetsfrågor.

 Hållbarhetskonceptet är komplext och innefattar många aspekter och inbördes beroenden. FN har satt upp mål under fyra kategorier: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Dessa  är i sin tur kopplade till de globala målen, som även kallas agenda 2030. Regeringen arbetar med samtliga av dessa mål medan det finns företag och andra aktörer som fokuserar på ett eller fler mål som är mest relevant för dem. Regeringen har även tillsatt en delegation för hur näringslivet ska arbeta med exempelvis omhändertagande av klimatflyktingar.

Under klimatmötet i Paris i november 2015 bestämde sig världens länder för att hindra jordens uppvärmning med mer än 1,5%. Det målet har stor påverkan på många plan. En av de stora utmaningarna i närtid kommer att bli att klara de utmaningar som den ökade befolkningstillväxten och den tilltagande graden urbanisering ställer på oss (70% av jordens befolkning spås leva i städer år 2050). Att så stor del av befolkningen lever tillsammans i städer kommer att ha betydande påverkan på klimatet genom exempelvis ökade utsläpp av koldioxid. Ett sätt att arbeta med den här frågan är att bygga smarta städer. I en smart stad har man integrerat informations- och  kommunikationsteknolologi med viktiga funktioner i staden. På så sätt kan man nå resurseffektivitet och mervärden, i och med att olika samhällsfunktioner arbetar och interagerar. Stockholm har ambitioner på att bli världens smartaste stad och flera satsningar genomförs i syfte att komma närmare det målet.

En viktig komponent i arbetet kring att arbeta med hållbarhet och få hållbarhetsfördelar är att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen har potentialen att vara en omvälvande samhällskraft och rätt utnyttjad kan den möjliggöra stora förändringar i många sektorer. Med hjälp av ”big data” och digitala plattformar kan digitaliseringen hjälpa till att öka hållbarhet i den sociala, ekonomiska och ekologiska sfären. Exempelvis är internet of things ett exempel på hur sammankopplandet av olika elektroniska komponenter kan leda till resursminskning och effektivisering, vilket i sin tur leder till mindre belastning på klimatet. Vår omvärld är full av olika innovationer och exempel på hur tekniken bidrar till hållbara lösningar.

Att bedriva hållbara affärer innebär att göra prioriteringar kring de mål de tycker är allra viktigast och att ständigt arbeta med förbättringar och riskminimering. Det man vill uppå är så kallade shared value, det vill säga nytta för såväl företaget som samhället i stort. Möjligheterna till tillväxt och innovation är inte omedelbara – de flesta nyttorna med det arbetet kan inte räknas hem förrän efter ungefär 5 år. Dessa företag är dock i snitt mer lönsamma än andra eftersom de bedriver ett aktivt arbete kring omvärldsbevakning och värdekedjeanalys, en viktig komponent i arbetet att minimera risker och hitta förbättringar.

Att arbeta med hållbarhet är komplext och innefattar många olika perspektiv som inte alltid är enkla att väga mot varandra. Den senaste utvecklingen har bidragit till att sätta klimatfrågan på agendan. Arbete återstår kring att sprida ännu mer kunskap vad gäller mänskliga rättigheter och anti-korruption. Utöver att vara en medveten medborgare behöver även viss lagstiftning ändras för att hållbarhet ska få högre prioritet, inte minst i offentlig upphandling. Tills dess krävs det att vi arbetar strategiskt, långsiktigt och proaktivt för att uppnå ett mer hållbart samhälle.

Publicerat 29 april 2016